Armbågsledsdysplasi, AD (ED)
Detta är ett samlingsbegrepp för olika utvecklingsrubb ningar i armbågsleden. Liksom vid höftledsdysplasi påverkar både arvet och miljön. Röntgenundersökning görs för att påvisa eventuell förekomst och grad av sekundära benpålagringar/artros, vilket visar att någon av dessa utvecklingsrubbningar före ligger. Med armbågsledsartros menas en onormal förslitning av ledbrosket i armbågsleden. Förslitningen ser man oftast inte på röntgenplåten, men den ger upphov till benpålagringar vilka kan ses relativt tydligt. Artros leder till varierande grad av funktionsnedsättning och smärta.
Graderingen av armbågsledsartros sker enligt denna skala:
Ua Inga påvisbara förändringar
Lbp (I) Lindriga benpålagringar
Mbp (II) Måttliga benpålagringar
Kbp (III) Kraftiga benpålagringar

Nuläget:

Vita herdehundsklubben har satt upp både långsiktiga och kortsiktiga mål:
Långsiktigt mål: Att behålla den låga andel eller minska andelen AD-belastade djur.
Kortsiktig mål: Att genom noggrant avelsarbete undvika att andelen AD-belastade djur ökar.
Strategi: Att till avel endast använda djur med AD ua. Hundar med AD-Lpd kan vid speciella fall användas i avel, om hunden är obesläktad med övrig population och därmed kan bidra till att bredda avelsbasen. Då enbart i kombination med en hund som har höftledsstatus AD-ua, samt endast totalt 1 kull med minst tre levande valpar.


 

Mentalitet/funktion
Hundar utsätts idag för miljöer som är extremt påfrestande och i vissa fall helt främmande och skrämmande. Trafik, främmande människor, människor med för hunden extrema kroppsspråk, plötsliga och snabba rörelser, plötsliga och höga ljud, framrusande främmande hundar och människor o.s.v. En hund kan uppleva dessa miljöer som hotfulla och skrämmande, det är då lätt att reagera med rädsla och försöka försvara sig.
Alla våra hundar kommer att utsättas för skrämmande och hotfulla situationer, men hur de kommer att hantera dessa situationer och hur de klarar av att lägga rädslorna bakom sig är olika och det är här ärftligheten blir tydlig och väldigt viktig. Mentaliteten har en hög ärftlighetsgrad, ett tydligt bevis på det är väl att olika raser har så varierande mentala egenskaper. Bordercollien med sina tydliga vallarinstinkter eller Beaglen som själv ständigt kan vara ute och driva vilt i timmar. Det har gjorts studier på mentalitet och ärftlighet (Working Dogs – Testing And Breeding, 2004 PE Sundgren) som tydligt visar att hundens mentalitet är starkt ärftlig. Det har visats att hundar av olika raser reagerar signifikant olika vid mentalbeskrivning. Beskrivningar har även gjorts på föräldradjur och dess avkommor som visar att det är en hög ärftlighet för många eller vissa av de mentala egenskaperna. Särskilt tydlig är ärftligheten av rädsla och aggressioner. Man bör tänka på att hundens mentala egenskaper inte styrs av 1 gen utan snarare av den sammanlagda effekten av flera gener (MÅNGA) samt miljöfaktorer. Egenskaper som endast styrs av 1 eller enstaka gener är ”lätta” att förändra genom avel och man får ett snabbt resultat, redan på en eller ett par generationer ser man stora förändringar och kan därmed lätt ”avla bort” oönskade defekter och egenskaper. Oönskade polygena egenskaper såsom mentalitet (även Hd m.m.) som styrs av ett flertal gener tar VÄLDIGT lång tid att korrigera eller helt avla bort och kan ibland av uppfödare kännas tämligen hopplöst, det är därför av YTTERSTA vikt att vara särskilt noga med dessa egenskaper.

Nuläge:
Ca. 40 Vita Herdehundar är mentalbeskrivna idag, detta ger en dålig bild av den faktiska mentalstatusen inom rasen. I Vit Herdehunds rasstandard står: ”Den vita herdehunden skall vara livlig men inte nervös, uppmärksam och vaksam. Mot främlingar kan den ibland vara något reserverad, dock aldrig ängslig eller aggressiv.”
De mentalbeskrivningar som utförts samt anmärkningar på mentaliteten i domarkritiker från utställningar tyder på en signifikant andel rädda/skygga individer inom rasen.
 SKK:s grundregler punkt 2:5 står att läsa: ”Till avel skall endast användas hundar som ej uppvisar beteendestörningar i form av överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer”.
I flera andra länder är det ett faktum inom den vita herdehundsaveln att samtliga avelshundar måste ha genomgått mentaltester eller mentalbeskrivningar innan de får användas i avel. För att förbättra kunskapen om rasens mentalstatus behöver fler individer mentalbeskrivas.

Vita herdehundsklubben har satt upp både långsiktiga och kortsiktiga mål:
Långsiktigt mål: Långsiktigt mål är att öka andelen mentalbeskrivna vita herdehundar samt att förbättra rasens nuvarande mentala status. Därefter bör även en rasprofil samt en målprofil gällande rasens mentalitet framarbetas.
Kortsiktigt mål: Att få en bättre insikt i rasens mentala status.
Strategi: Information från VHK till uppfödare samt medlemmar om vikten av att mentalbeskriva hundar och även utbildning av MH-figuranter samt mentalbeskrivare inom klubben kommer att underlätta tillgängligheten till mentalbeskrivningar i landet samt öka förståelsen för vikten av att mentalbeskriva hundar. Att samtliga svenskregistrerade avelshundar har en känd mentalstatus (genomgått samtliga moment i officiell mentalbeskrivning hund) innan de används i avel. Eftersom just rädslor och aggressioner har en hög arvbarhet är det av största betydelse att avelshundar har en känd mentalstatus innan de används i avel så att det därmed går att undvika att föra oönskade egenskaper vidare. Detta kommer även att ge oss en bättre insikt i rasens mentala status samt underlätta ett avelsarbete som främjar mentalt sunda hundar som fungerar till det de är lämpade för, en familjehund som även skall fungera i bruksarbete. När tillräckligt många vita herdehundar mentalbeskrivits kan en rasprofil sammanställas ifrån vilken en önskvärd profil kan utarbetas. Aveln bör därefter sträva mot denna målprofil gällande mentaliteten.

Informationen på denna sida är hämtad från Vit herdehunds rasstandard och RAS-dokument.
Statistiken är hämtad från SKKs avelsdata.
För att läsa hela rasstandarden kan ni klicka här.
För att läsa hela RAS-dokumentet kan ni klicka här.